vampiresenses

P.s!! Tänkte bara säga det att det som jag skriver är urdrag från olika sidor i min bok.... =)
/ Emilie.....

-------------------------------------------------------------------------------

" Det kändes som att väckarklockan skrek i mina öran när det ringde precis kl sju, inte en sekund senare eller tidigare utan exakt. Jag sträckte på mig och föröskte känna efter om resten av min kropp också vaknat. Idag var det måndagen som jag inte väntat på, idag var det dags att gå till skolan igen. Jag ställde mig upp och kollade ut genom fönstret, det mörka regnet låg fortfarande kvar över Washington, solen kändes så många ljusår bort. Jag satte mig på min fönsterbänk eller tänke bänk som jag kallar det. Jag drog mina ben mot mig och vilade hakan mot mina knän. Jag kunde höra tydligt hur regnet piskade mot hustaket och mina känslor försvann ut bland himlens tårar. Jag slängde en snabb blick mot klockan , hjälp redan tjugo över sju! Varje måndag så började vi skolan kl åtta, jag tog ett stort språng och öppnade min garerob, kändes som man inte tittat in i den på evigheter. Allting låg som någon slängt ner  en bomb, alla tröjor bildade en enda stor färgklick och mina jeans blev som det djupa blå havet i bakgrunden. Jag klädde sakta på mig allt som behövdes, idag blev det min vita kofta och svarta Jeans, jag stängde igen garderoben och det blev som en smäll, jag tittade på mig själv i spegeln som hängde på garderobs dörren. Jag kändes alltid så blek, mina ögon had en klar mörk brun färg, mitt långa nästan svarta hår ramde in mitt ansikte med små lockar. Jag stykte försikigt min panna och kände mig väldigt utvald, har aldrig haft en finne, inte ens en liten pormask. Jag sprang ner för våra branta trappor, som tur var hade mamma redan hunnit åka, idag hann det inte bli någon frukost men jag brukar klara mig bra. Inte en enda lampa var tänt i hela huset, det kändes som att mörket trängde sig på, jag tände snabbt kökslampan och där såg jag mammas lilla lapp.

" Sarah, idag när du kommer hem så måste vi prata om en sak, det är viktigt! Kiss my monnshine / MUM"


Så typiskt mamma att kalla mig moonshine, så länge jag minns har hon alltid kallat mig det, varför vet jag inte men får nog säkert aldrig reda på det heller. Jag släckte lampan och rusade ut till hallen, på med jackan och skor. JAg grep tag i min bilnyckel och gick ut i regnet med snabba steg, satte mig min bil som jag fått av mamma och pappa. Min egen Volvo xc60! Jag backade sakta ut från gården och växlade, tryckte på gasen och såg hur huset försvann bakom mig.

------------------------------------------------------

ETT LITET SNEAK PEAK OM TREDJE DELEN IMORGON:

" MAMMAS ORD FICK MITT HJÄRTA ATT SLÅ MÅNGA EXTRA SLAG, MIN HUD BLEV ALLDELES KALL, JAG TITTADE PÅ HENNE MED ETT PAR STELA ARGA ÖGON, JAG SÅG BARA MÖRKER. UTANFÖR HÖRDE JAG BILEN STANNA, MIN RÄDSLA KOM ÖVER MIG OCH JAG BLEV HÅRD SOM EN STEN, FOTSTEGEN FRÅN UTSIDAN BLANDADES MED DET PISKANDE REGNET"

KRAMAR EMILIE